Vi hade besök av migrationsverket idag. De tycker att Sollentuna gör ett så bra arbete med introduktion av flyktingar att de vill hitta fler sätt att samarbeta. Sådant är kul att höra.
Jag har haft väldigt mycket med migrationsverket att göra eftersom en av mina närstående inte varit svensk medborgare. Men nu är processen i full gång. Jag måste tillstå att det varit ett antal gånger som jag ”slitit mitt hår” i samtal med en del tjänstemän där, men det har alltid blivit bra resultat. Och jag är imponerad över en hel del saker i den kritiserade myndigheten.
Och dessutom verkar det som att de tycker de tydliga direktiven från alliansregeringen skapat en bättre situation för deras arbete. Arbetslinjen har även i den myndigheten varit till stor hjälp. Till skillnad från när den gamla trötta s-regeringen stod handfallna inför situationen för nyanlända flyktingar och asylsökande.
För det finns väl ändå inte många medborgare som på fullt allvar tycker att den gamla bidragsgivande s-regeringen var så värst lyckosam när det gällde att ta vara på de som söker sig till Sverige ifrån andra länder…?
Det händer mycket i Stockholmsregionen under vecka 22/2008. Internationella dignitärer skall diskutera Irak under en konferens på Infra City. Förhoppningsvis blir det bra resultat och förhoppningsvis kan polisen hålla gamla övervintrade FNL:are och annat löst folk långt borta från den viktiga konferensen.
Rockgruppen Kiss kommer på besök, vilket inte bekommer mig för ett ögonblick. Deras musikstil är lika långt ifrån min som kommunism är från min politiska övertygelse.
Det blir uppvärmning inför Em när vi möter Ukraina och till helgen kommer rekordmånga människor, ofta helt frivilligt, att springa 4 mil 2 kilometer och 195 meter. Nåja, alla kommer inte att klara av det, men imponerande många. Och i vanlig ordning blir det varmt i Stockholm när det är maraton.
Detta var en axplock, men för mig är det en vecka som i intensitet gärna får följas av flera. Stockholm är en alldeles strålande evenemangsstad och en av Sten Nordins viktigare uppgifter (när det gäller att marknadsföra the capital of scandinavia) är att, just, locka hit fler evenemang.
Det är bra för Stockholm. Och det som är bra för Stockholm är oftast även bra för hela Sverige.
Igår var jag på ett informationsmöte om framtida eventuella byggnationer i min kommundel, Häggvik. Spännande idéer och jag hoppas att man nu vågar ta i rejält och bygga på höjden. Sollentuna behöver några riktigt höga hus – och det skulle vara helt rätt om åtminstone något av dessa höga hus hamnade ”in my backyard”.
Det blev många säcker med skräp idag. Sollentunaborna var många som hjälpte till att samla upp det där som vi retar oss på, men alltför sällan gör något åt. Men idag var dagen, städdagen.
Bara vid Stinsen (mitt ansvarsområde) fick vi ihop mer än 10 säckar på en timma och området såg mycket trevligare ut. Något säger mig att denna dag blir en tradition.
För en stund sedan lämnade jag hårt arbete för att lyssna på Charlotte Perelli. Det var väl helt okej, men inte mer. Om hon kommer topp 5 är det en sensation. Mitt tips är snarare topp-15, men jag hoppas att jag har fel.
Dagens höjdare: Att vi har plockat upp så enormt mycket skräp i kommunen idag.
Dagens mesta sommar: Timman på goda vännernas altan.
Dagens minst uppskattade: Migrationsverket.
Dagens mest uppskattade: Sallad och kött. Mycket sallad och kött. Och alla promenader som gör mig mer sommar-slim.
(S) gör ett panikdrag och kopierar nu den framgångsrika moderata annonskampanjen. Och den åtgärden skapade dagens leende på mina läppar.
1. Deras ”motkampanj” förstärker bilden av att de är ett parti som famlar i mörker. I avsaknad av egen fungerande framtidsinriktad politik, försöker man istället skrämmas.
2. Den sortens åtgärder är de flesta svenskar för smarta för att gå på.
3. Verkligheten är socialdemokraternas värsta fiende.
Både södra och norra sidan av kommunhuset är byggarbetsplatser. För tillfället är det pålning som gäller. Det är väl inte min favoritfas i bygget direkt. När det dunkar på är det som att bo granne med ett disko.
Men det är det värt, att det byggs alltså, för snart är både södra och norra sidan färdigbyggda. Nja, inte helt snart dock. Invigning i bägge fallen är hösten 2009.
Dock är det enormt intressant att ”från ovan” kunna följa bägge dessa byggen. Dels att se hur allt växer, dels att få en inblick i den logistisk som är byggares vardag. Jag är imponerad. Mycket imponerad.
Gårdagens fullmäktige var inte lika imponerade. Men det var långt.
På lördag skall kommunen genomföra något som har alla förutsättningar att bli riktigt, riktigt bra. En städdag.
Om alla sollentunabor plockar upp ett papper varje dag, innebär det att över 20 miljoner irriterande skräppapper försvinner från kommunen och förpassas till soptippen.
På lördag är målet att, åtminstone, få ihop 100 säckar med skräp. Vi har fått tag i områdesansvariga i 10 kommundelar och på kommunens hemsida kan du läsa mer (kolla löpsedeln i vänsterkant).
Ett sådant initiativ kan tyckas vara en ”droppe i havet” – men jag är benägen och tro att det är just den sortens droppar som kan göra livet bättre för många fler.
Expressen har idag en intressant artikel om ett eventuellt bröllop för kronprinsessan. Dagens Industri har låtit ”Handelns utredningsinstitut” räkna på plus och minus i samband med ett förmodat bröllop.
Siffrorna är intressanta och de borde ge republikanerna i Sverige (en liten skara) ångest i kubik. Förväntade intäkter är över 30 MILJARDER kronor. Kostnaderna förväntas till en bit över 20 miljoner. Rätt hygglig marginal…
De få gånger republikanerna får massmedialt utrymme så brukar det vara, just, kostnaderna de skriker högst om. Men jag tror att de flesta vanliga medborgare är helt övertygade om att kungahuset genererar enormt mycket mer än vad det kostar. Dagens artikel bekräftar detta – med råge.
Jag har skrivit om det förut och påminner om det igen: Den dagen det basuneras ut att kronprinsessan skall gifta sig, den dagen går republikanerna in i en mycket lång och mörk period. Och det är precis som det skall vara.
Kungahuset är inte bara ”värt” pengarna. Kungahuset är en av de i särklass viktigaste institutioner vi har för att marknadsföra Sverige i landet och utomlands.
En av de många intressanta sakerna som hänt den här dagen, var information om hur min kommundel skulle kunna utvecklas. Det var givande. Mycket givande.
Dels är jag alltid lika imponerad över tjänstemännen och den kunskap dom besitter. Dels är jag imponerad över mina partikollegor som läser in sig på ärenden och ställer frågor som är av ett sådant slag att de skapar diskussioner av de mest skiftande slag.
Nästa måndag skall tjänstemännen informera alla företroendevalda i kommunes allianspartier och mycket talar för att samtalen blir lika stimulerande då.
Tillsammans med kommundirektören och näringslivssekreteraren träffade jag också några av de personer som representerar den ”ideella sektorn”. För en kommun är det en spännande utmaning att hitta samarbeten med olika organisationer och föreningar. De har mycket att tillföra och drivs av ett engagemang som är föredömligt.
Under morgondagen skall jag vara med och lägga ytterligare pusselbitar i förberedelser inför kyrkoval, eu-val och valrörelsen 2010. Det är långt kvar, men vi kommer att vara förberedda. Mycket förberedda.
Sedan 2006 är jag med på ett litet hörn och arrangerar en konsert med barnens skola på köpcentrat Stinsen i Sollentuna. Det brukar vara en av vårens i särklass trevligaste upplevelser och morgondagen lär inte bli ett undantag.
250 barn som sjunger i omgångar och tillsammans, lärare som håller ordning på att barnen kommer upp på scenen i rätt tid också ”eventgruppen”, som är en del av föräldraföreningen, vi har fullt upp med att täcka upp där det behövs.
Grannen och gode vännen hämtar upp mig tidig morgon också hjälps vi åt att fylla bilen med trummor, rytminstrument, reklammaterial m.m. Full fart med åtgärder ända fram till seneftermiddagen.
Men kvällen är helt inställd på semifinalen mot Kanada. Jag tror att vi har en god chans, men under vissa förutsättningar. Defensiven måste vara övertygande, anfallet fullt av sylvassa kontringar, Henke måste ha en ”magisk” kväll och domarna måste stå emot trycket från den fanatiska hemmapubliken.
Trots att det varit extremt långa dagar så känner jag ändå att jag ligger aningen efter med det jag planerat för den här veckan. Det är frustrerande, men också en utmaning.
Vi hade gruppstyrelse i morse, vilket innebär att gruppledarna för moderaterna i Sollentuna möts till ”rundabordssamtal” under en timma. Alltid intressant. Det känns alltid lika gott att få påminnas om vilka duktiga och hängivna kollegor som finns i ledningen för vårt parti i Sollentuna.
Under resten av dagen har jag nog fått se nytt rekord i inkommande samtal. Men jag trivs verkligen med det. Människor från olika delar av kommunen och dessutom kollegor och kontakter från andra delar av länet och Sverige, hör av sig med förslag och frågor av de mest skiftande slag. Jag har skaffat en handsfree till mobilen, men den är jag inte riktigt överens med ännu.
Ett av de samtal som etsar sig fast var samtalen om detta med skateboard i Sollentuna. Den gratistidning som varje vecka har några artiklar om vår kommun hade den här veckan en helsida om att kommunen rivit en ”skejpark”. Det lät ju rätt hårresande – inte minst med tanke på att vi aldrig haft någon sådan. Det vi hade var ett område med ett fåtal sönderslagna träramper, ett område som dessutom var fyllt av skräp, glas och grafitti.
Jag vet att det finns engagerade föräldrar som gärna vill medverka till att deras barn får skatemöjligheter i Sollentuna vilket säkerligen leder till att vi hittar lösningar på behovet. Då kan vi kanske ordna en skatepark värd namnet. Men jag har svårt och tro att gratistidningen direkt fyller sina sidor med glada reportage den dagen en sådan ”park” invigs.
Men desto mer positiva nyheter kunde man se på Godmorgon Sverige idag. Gun, 87 år, från Rotebro har precis gjort premiär som ”nattvandrare” i vårt arbete ”Tryggt o Snyggt”. Jag såg inslaget på webben under eftermiddagen och inslaget ligger fortfarande och värmer i hjärtat. Gun är en av de många Sollentunabor som vill medverka till att en vacker kommun blir ännu vackrare. Det tycker jag är stort. Och sådana finns det många av i vår kommun.
