Hemkommen från en konferensresa får jag ett tips om att en kock i en skolmatsal får skäll av tjänstemän för att han gör för bra mat.
Om detta stämmer är det ännu ett av bevisen på hur sjukt samhället drivits genom årtionden av kollektivistisk jantelagspolitik. Den som har ”fräckheten” att göra något mer än någon annan blir verbalt giljotinerad.
Förhoppningsvis sitter nu ”verksamhetschefen för serviceområde Måltid” i samtal med ansvariga tjänstemän och politiker. Och förhoppningsvis hjälper dom henne att få något annat att göra på dagarna. Och förhoppningsvis gör dom succékocken till den nye chefen för ”serviceområde Måltid”.
Lite nu och då har det gode oppositionsrådet i Sollentuna haft vänligheten att kommentera min person i sina nyhetsbrev. Inte alltid speciellt vänligt, men ändå.
När jag idag surfar in på deras hemsida (socialdemokraternas lokala hemsida) kan jag inte låta bli att dra på smilbanden när jag ser att man lyckats få mig att fastna på bild.
Jag säger tack och bock – och konstaterar att det blev en riktigt trevlig bild.
Och jag håller med om att Skolmässan var inspirerande. Skolorna i Sollentuna är väl värda en egen dag på ett stort köpcentrum för att visa upp sina många och viktiga verksamheter.
Gå in på kommunens hemsida – så kan du själv se bilder från den stora och mycket välbesökta mässan.
Under eftermiddagen var jag inbjuden till en kranskommun som följt våra mässor och som nu startar egna. Det känns roligt.
Lyssnade på när SvD:s Maria Abrahamsson debatterade med Sören ”regeringen är rökt” Holmberg på Studio 1 i P1 idag. Det var länge sedan jag skrattade så gott.
Professor Holmberg blev lite ”carried away” för något år sedan när han gjorde klart att den nuvarande regeringen ”är rökt”. Då var det ett uttalande som (åtminstone i vänsterkretsar) var vedertaget. Idag ser det annorlunda ut.
Det var länge sedan jag hörde hur man drog ner ljud-regeln för en gäst på P1 – men så blev fallet vid minst ett par gånger för professorn.
Abrahamsson kunde inte hålla sig för skratt, vilket var naturligt. Samtidigt hade hon en varm ton av överseende. Hon var inte ute för att ”trasha” någon, bara påminna om att det är inte alltid så bra när vetenskapen är för tvärsäker.
Och någonstans i magtrakten kändes det som att det vara många bakom pansarglasen på Sveavägen som också lyssnade. De hade nog lättare att hålla sig för skratt.
Varför får inte judar genomföra en stillsam demonstration i Malmö utan att bli utsatt för en mobb som slänger ägg, flaskor och skjuter fyrverkerier?
Varför ställer Svenska kyrkan in en manifestation med anledningen av förintelsens minnnesdag och hänvisar till att det inte är lämpligt med en sådan manifestation med tankte på kriget i Gaza?
Det är inte ofta man blir så upprörd som när anitisemitism tillåts vinna mark på grund av att olika delar av det offentliga samhället inte har ryggrad nog att skilja på äpplen och päron.
Bloggen startades i mars 2007 och detta blir mitt 600:e inlägg. Tack för alla kommentarer!
Under förmiddagen var det dags för kommunstyrelsens arbetsutskott att mötas igen och bland mycket annat fick vi information av vår kommunikationschef. Inte minst frågorna om hur kommunens olika informationsdelar skall presenteras fick mitt intresse lite extra.
Även om innehållet alltid är i särklass viktigast, måste man regelbundet våga ställa sig frågan om hur detta viktiga presenteras. Förpackningen, helt enkelt.
Jag tror att det är viktigt med en sammanhållen syn på hur man presenterar en så vittomfattande verksamhet som en kommun av Sollentunas storlek har. De idéer som presenterades idag var intressanta.
För egen del kan nämnas att vi sollentunamoderater har en egen process kring frågor om hur vi presenterar vårt budskap. Dessa frågor har lett fram till mycket givande diskussioner som under tidig vår kommer att få träda fram i offentlighetens ljus för första gången.
Återigen, substansen är viktigast – men jag tror att alla politiska partier ständigt måste slipa på hur man för fram sina åsikter. Vår tids snabba utveckling ställer stora krav på den som vill synas och höras mediabruset.
Gårdagens presidentinstallation i Washington visar med all önskvärd tydlighet vad en genomtänkt strategi kan leda till. Det kan få idéer att nå långt. Mycket långt.
En av de hemsidor jag gärna besöker är en site med information från medarbetare på näringsdepartementet. Ofta väldigt matnyttig information. Idag är det en veritabel höjdare. Jag saxar direkt från siten:
I denna veckas Fokus kan man läsa om rapporten från SKL som inte lämnade lastpallen. SvDs ledarsida plockar också upp detta idag. Och visst är det en annorlunda nyhet att Kommuner och Landstings kostnader har ökat med långt över vad befolkningsökning, eller för den del teknikskiften, egentligen borde dra iväg med. Samtidigt som människor upplever att ”det var bättre förr”.
När jag är ute och pratar så ser åhörarna alltid lite förvirrade ut när jag hävdar att regeringen förstärker budgeten hos kommer och landsting med 8,9 miljarder under 2009 och 11,9 miljarder under 2010. Men det är inte paket som kommer med snören och rosetter utan resultatet av omläggningen av skattepolitiken. Så här ser det ut 2009:
Kommunal fastighetsavgift + 1,7
Sänkning arbetsgivaravgift + 2,9
Sänkning arbetsgivaravgift <26 år +2,8
Övriga välfärdsinvesteringar +1,5
Total summa +8,9
Och det är här som värderingsskiftet blir så tydligt. Skattesänkningar är lika fina pengar som bidrag. Men det verkar ta väldigt lång tid att få det att sjunka in.
Det är sådana blogginlägg som sprider en ljuv musik. Och det är den sortens fakta som bekräftar att vårt samhälle genomsyras nu av frisk luft ända in i märgen. Den gamla, trötta, överstatliga, inkrökta socialistpolitiken håller bit för bit på att vädras ut och bort. Och Sverige går en ny vår till mötes.
Jag älskar galor. Därför var besvikelsen stor när jag stängde av tv:n vid 22.30 igår. Idrottsgalan var till stor del att sömnpiller av sällan producerat slag.
1. Den är för lång. Två och en halv timma är extremt lång tid för en gala med så begränsad tillgång på substans som en idrottsgala. Det blev segt, riktigt segt.
2. De som skall presentera priserna skall göra det på någon minut eller två – inte hålla långa tal och ditt och datt.
3. Visst har vi bättre musiker och sångare än det som visades upp igår? Körberg undantagen. Han blåste de andra av scenen.
4. En programledare gör sig bäst på en ljussatt scen, inte genom att konstant gå runt i ett konstigt upplyst publikhav och göra mer eller mindre krystade nedslag.
5. Vart var kungligheterna?
6. Jerringpriset är verkligen folkets pris. Till skillnad från exempelvis Bragdguldet (som mer verkar ha formen av att ”vi- ger- det -till -någon- som -samlat- ihop -tillräckligt -med- bra -grejer -under -en -lång- tid- istället- för- att- ge -det- till – någon- som- gjort -en -uppseendeväckande -bragd”). Det blev lite pinsamt i dagens SvD när man gnisslar tänder över hur ”fel” svenska folket röstar.
7. Regissören av galan skall nog bytas ut till nästa år. Om man inte ens kan planera in effektfulla övergångar mellan programpunkter, då skall man nog inte göra stora galar i statstelevisionen.
8. De som var på plats vittnar om att det var hög stämning, dessvärre hade de ansvariga för ljudet ”glömt” att ställa mikrofoner ute bland publiken. Det gjorde att responsen blev knappt hörbar när man satt i tv-soffan.
Ikväll skall jag följa sändningarna från Washington och Barak Obamas invigning som president. Det evenemanget har jag stora förväntningar på – och förhoppningsvis tittar våra tvkanalers galaproducenter på detsamma. Och förhoppningsvis lär man sig ett och annat. Och att det leder till att sömnpillret ”Idrottsgalan” får en ny kostym 2010.
Vardagen för mig består till viss del av att ta del av det som händer i ”mediabruset”. Ofta finns det mycket tänkvärt, även om en hel del känns som en seg kola som tuggas om och om igen.
Borås Tidning har en tänkvärd ledare om vården och hur mycket som satsas på den. SKL har gjort en utredning om hur mycket medel som satsas på välfärdstjänster mellan 1980 och 2005. En och annan svensk tycker nog att det satsas mindre än på ”den gamla goda tiden” - men faktum är att hälso- och sjukvårdens kostnader ökat med 42 % under denna tid, 27 % mer än vad som krävts med hänsyn till demografiska förändringar.
Även finanslandstingsrådet Elmsäter-Svärd bekräftar att satsningarna fortsätter att vara stora. Mycket stora. Problemet verkar inte vara inflödet av pengar, utan snarare hur dessa används. Här finns säkerligen mycket att göra.
För visst är det så att både du och jag bryr oss om hur det står till i sjukvården?
Förnämliga ledarsidor hittar man också hos tidningen Barometern. Dagens ledare är ett hyfsat tydlig ifrågasättande av hur vår statsminister väljer att vara lyssnande.
Jag håller med, till viss del. Både när det gäller facket – men väl när det gäller exempelvis religiösa företrädare. Vår eminente statsminister skulle inte förlora vare sig tid eller prestige på att besöka de många verksamheter med religiösa förtecken som gör livet så mycket bättre för så många fler. Eller ta emot företrädare som desamma i tjänsterummet på Rosenbad. Deras sociala arbete är en av de viktigaste ingredienserna i det svenska välfärdsarbetet.
Det är svårt att inte bry sig om den sortens frågor och den sortens resonemang.
Men senaste veckan har det till betydande del varit mycket om Liza Marklund i pressen. Jag har inte läst boken ”Gömda” men anser ändå att det drev som piskats upp kring den förut så hyllade författaren nu tagit proportioner som vida överstiger anständighetens gräns.
Jag har själv (utan jämförelser i övrigt) fått uppleva vad det innebär när det viner kring knutarna. Jag vet en del om vad det innebär att bli utsatt för åsikter byggda på, milt sagt, tvivelaktiga grunder.
Är det inte märkligt är att de personer som driver personattacker inte ser det själva? Att försöka tillintetgöra någon kräver inga större ansträngningar. Mobbning fungerar i stort sett alltid. Och för en del människor verkar det vara en ”härlig” känsla, eftersom man då, utan större eftertanke, kan måla livet i klara och svart/vita färger.
Men om man tar ett steg bakåt och betraktar (på det sätt jag gör nu) ser man ganska enkelt att livet inte är svart/vitt. Det som ser så enkelt ut i ett blogginlägg eller på kvällstidningarnas rubriker är inte lika enkelt om man orkar ta till sig båda sidorna av budskapet. Vilket sällan verkar vara något större behov för dem som medverkar till att ”drevet går”.
Därför kan jag inte göra annat än bry mig när människor blir anklagade bortom förnuftets gräns. Trots att jag sällan känner dom. Utan att vara insatt i sakfrågran kring Marklund så är det ändå något som livet lärt mig. Sanningen är aldrig, aldrig, så enkel som en del människor försöker göra den. Speciellt inte om ”sanningen” förs fram av människor som tar på sig den trippelfodrade tröjan av att vara både åklagare, domare och ”journalist”.
Det plingade till i datorn strax efter nio på morgonen. Moderaterna har en förnämlig service som innebär att man skickar ut information till mängder av förtroendevalda och andra – information som gäller sakfrågor av betydelse.
Denna morgon gällde det den moderata listan inför EU-valet.
Anna Maria Corazza Bildt hamnade på tredje plats i provvalet, men valberedningen placerar henne på åttonde plats.
Jag kan se en logik bakom det med tanke på de ingångsvärden som valberedningen hade att arbeta efter, men jag känner likväl en viss besvikelse. Corazza Bildt vore en alldeles förnämlig representant för vårt parti nere i Bryssel.
Nåväl, det blir inte alltid som man tänkt sig. Oerhört glad är jag för att Gunnar Hökmark är vårt förstanamn. Det är en karl med ryggrad det. Och dessutom rasande trevlig. Och kompetent. Och inte blir det sämre av att han dessutom i grunden är skåning.
Jag tog mig tid att lyssna på stora delar av riksdagens partiledardebatt idag. Det var särskilt intressant att se hur oppositionen skulle hantera det faktum att de nu förväntades agera samfällt.
Det gick inget vidare för dom.
Utan att ge mig in på någon djupare analys så kan man konstatera att det rasslar rejält kring (S)ahlin. Och rasslet kommer från de två bojor som hänger fastkedjade vid hennes fötter. Bojorna stavas Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
